När man inte riktigt orkar, så åker helt enkelt mjukisbyxorna på. O visst, de är inte alls lika bra att rida i som ridbyxor, men i min bomlösa sadel känns det inte som hela världen.

Jag hittade min gamla back on track ryggvärmare jag haft på Bella tidigare, och den fick Millyard stå med inne i stallet medans jag fixade stallet.

Dagens pass med Millyard blev oerhört jobbigt för oss båda :P
Började med att longera honom som igår med inspänd i en snodd i ca fem minuter i trav, sen hoppade jag upp. Lät honom skritta på ordentligt så han tar ut stegen. Han har stor skritt med. Flyttade honom för skänkeln, öppnor, slutor längs staketet, red i ått-volter och flyttade honom undan insidan innan jag ställde honom för en ny volt.

I traven var han väldigt irriterad på min vänsterfot och speciellt spöet som jag la till när han inte lyssnade. Han är vig må jag säga, han slickar öronen bakåt och stampar HÖGT med vänstra bakbenet för att visa sin missnöjdhet.

När jag värmt upp honom ordentligt i traven galopperade jag flera varv i höger på en stor volt, och här kan jag meddela, här tog en hel del energi från oss båda! Han för att han tycker det är kanonjobbigt, jag för att orka få honom att springa mer än ett varv, för han ville helst glida ut och fortsätta längs långsidan.
I vänstervarvet ville han helst ta högergaloppen och inte alls göra som jag bad, så vi tar itu med den en annan dag.

Jag tror jag har så lätt för att träna på allt som inte känns bra, alltid finns det saker att öva på. Och där, just där är något jag måste öva på, att antingen sluta direkt när något går bra när jag höjt kraven för en stund, och inte börja med något nytt och kräva att det skall fungera. Små små steg, inte stora så man missar något viktigt på vägen.

Har ni också lätt att kräva lite för mycket ibland från hästryggen?