Jag tänker ofta. Och mycket. Lite väl mycket ibland kan jag tycka.
Jag undrar mycket. Är nyfiken.

”Frågar man inget får man heller inget veta” som en tant (runt 80) sa till mig igår när jag väntade på bussen med hundarna i Göteborg.

Helt rätt. På 9 min hann hon få reda på en hel del. Små möten med djur och människor uppskattar jag.
Jag likväl många andra är onödigt stressade. ”Tänk om…” Visst är det bra att vara förberedd och ha tänkt igenom saker, men att oroa sig mer än nödvändigt skapar en inre stress. Den leder för min del till koncentrationssvårigheter, ytlig stress, saker blir halvbra. Jag påbörjar men får inget vettigt gjort.
Jag får lätt panikångest (har du inte haft det så är det inget du någonsin vill uppleva. Jag var för några år sen sjukskriven pga det. ALLT gav mig ångest, även hästarna som skulle vara lugnt o tryggt o komma till. Jag trivdes inte i stallet pga ägarna.)

Stressen jag ständigt bär med mig som jag försöker lägga locket på när jag kommer till stallet görs automatiskt då jag fokuserar på hästarna.
Just ja. OM JAG FOKUSERAR TILL 100%.
Annars? Jag vet att jag skrivit om det här ämnet innan, men för mig blir det bara mer och mer viktigt.

Att jag är i balans och harmoni, gör att hästen och jag får de bästa möjligheterna.

När jag rider för Petra så är jag fokuserad för att hon är där. Jag får ibland låtsas som att hon är på plats för att mina hjärnceller skall hålla sig till ”ridning- lektionen” nu. Sen blir det rast för dem när jag är klar. Inte innan.

Att det är så svårt att koncentrera sig gör att yogan som är så omtalad med andning, styrka och balans har gjort mig intresserad.
Igår såg jag en annons på fb när jag vaknade.
Superjättespontant anmälde jag mig till en tre h träning i yoga med nån fin titel.

Jag försöker ALLTID vara öppen för livet. Idéer. Andra sätt. Nya teorier.

Man fastnar lätt i sina spår för att det är bekvämt. Igenkännande. Tryggt. Något man kan.

Att lära sig nytt är galet jobbigt och frustrerande ibland. O vissa stunder känner jag att jag inte kan nåt. Inget alls.

Men när man passerat tröskeln och känner att det ska bli så kul o spännande, så är det bara att ge sig in i djungelträsket och göra det greppbart.

Eftersom jag inte har EN inriktning, utan tränar och tävlar i distans, dressyr, lite små hopptävlingar, tränar akademiskt, ridit och tränat (o ska ju snart tävla) western, NH, frihetsdressyr, tömkörning, trickträning, markarbete lös, lite körning…

Jag hoppas med detta att lära mig galet mycket mer, men insynen i allt detta gör att jag känner att min bas är enormt vid.

Jag tar det bästa ur allt och behåller det.

På så vis hoppas jag att träning och tävling kommer vara roligare, lättare och mer harmoniskt.

Fler tankar o funderingar kommer komma :)

Då har ni nog lite koll på vad Kreativ Hästträning står för ;)

♡ ♡ ♡ ♡ ♡ ♡ ♡ ♡ ♡ ♡ ♡
Jag har fyra hästar. Två hundar. En katt. En kanin. Heltidsjobb med 15 h busspendlande i veckan. Distansförhållande. Umgås med vänner.
Det SKA gå ihop. ”Vill man något tillräckligt mycket verkar hela universum för att verka det.”/Paulo Coehlo.

:)

image