Satan i gatan vilken vilja den där fuxen (Millyard) har. Igår var det beckmörkt när jag kom till stallet.
Brukar sällan hoppa upp på Millyard på stallplan utan låta honom springa några varv först. Men, igår hoppade jag upp direkt och tänkte skritta ut en stund på långa tyglar utan krav mer än att GÅ FRAMÅT.
Ha, det gick 300 meter och sen ville han åt andra hållet (mot paddocken/ hem). Jag skulle göra mitt one rainstop åt vänster eftersom han slänger upp huvuidet så fort jag rör vänstertygeln. Men, pga min feghet att han inte ska se diket och gå omkull eller nåt fick mig att tveka, vilket han givetvis kände, så det blev inte alls som jag ville.
Till saken hör den att jag sällan är rädd på ryggen utan litar på hästen jag sitter på. Men, i aug förra året åkte jag av honom PRECIS där han nu krånglade (enda gången jag åkt av honom). Slog i läppen i hans man/ hals. Åkte av, landade på huvudet och fick min tredje hjärnskakning.

Tror det satt i bakhuvudet på mig helt enkelt.
Vi begav oss till paddocken och där fick han allt jobba ordentligt så han blev svettig (det brukar ta ett bra tag innan han svettas).
Givetvis försökte han även här komma undan min vänstertygel och där fick han inte en chans att komma undan. Jag sätter mig ordentligt på rumpan så jag sitter stadigt, litar på att han håller balansen och att han inte faller omkull. För jag tar ett ganska snabbt tag i tygeln och lägger den och håller emot på benet så jag inte blir ostadig i handen.
Jag red i repgrimman och trycket det blir på nacken ger ett perfekt tryck på nacken så han böjer in huvudet mot mitt vänstra ben.
Så, vi satrte igång i trav och gjorde samma sak. Från trav alltså till tvärnit och stå med huvudet in åt höger eller vänster åt mitt ben.
Sen lyssnade han bättre. Han var SÅ pigg igår med och har verkligen enrgin framåt! :)

Funderar lite smått på att skaffa ridhus kort under december månad så vi kan öva ordentligt där när det är sämre underlag ute.